Att mönstra av...
Kategori: Allmänt
Det är konstigt detta begreppet ”tid”. När vi började repetera i somras för snart 13 månader sedan kändes det som slutet var långt borta. Efter en vecka kändes uppgiften som alldeles för stor och svår att klara av och efter ett halvår var jag redo att kasta in handduken och åka hem…
Mycket har hänt under året som gått. Förhållanden som kommit och gått, känslor som pendlat mellan kärlek och hat, ångest , ilska, glädje och skratt. När det vände för mig och jag bestämde mig för att vara kvar, sen dess har det gått väldigt fort. FÖR fort!
Om 13 månader kan förflyta utan att det känns som att nåt har hänt, då blir man plötsligt stressad över hur man skall hinna med allt. Hur skall man börja och vart?
Jag har ett par punkter som jag hade hoppats hinna med innan 35 strecket.
körkort (ja jag VET!) fast förhållande barn bil nån form av karriär
Och tiden tickar iväg. Har märkt att det blir allt svårare ju äldre man blir OCH det går allt snabbare. Redan nu har det gått ett år sen jag mönstrade på ColorMagic och har den senaste veckan sett de nya repa in den nya showen. Nästa show känns fräschare, nyare, yngre än den show jag lämnat bakom mig. Artisterna är hungrigare och mer optimistiska än jag varit den sista tiden. Jag är mätt och de vet inte vad det innebär att vara fast på en båt. Jag har trivts och vantrivts men framförallt har det gått våldsamt fort! Och idag var det slut….
Trodde tills i förrgår inte jag skulle bry mig nämnvärt om att sluta, att jag skulle promenera i land med mitt bagage och inte känna något. Men i morse när jag skulle säga hej för sista gången till folk jag lärt känna under året, visade det sig vara fler än jag räknat med….Yuliya från Ukraina, Rado och Bobbi från Bulgarien, Coco och de galna fransmännen i Observation, Mariela och Karol, den glada dansken som hälsar varje dag så glatt att man tror han vill ha en, Tomas och grabbarna i baren, de småporriga tjejerna i servisen, den blonda kocken, receptionen…..och hela showteamet….
Man har träffat en hel del mystiska skumma och härliga människor. Det kommer kännas tomt. Men om jag lärt mig något under alla år så är det detta, världen är liten! Vi kommer att mötas igen…
Take care Color Magic! It´s been ….Special!
