JesperJee

Nu var det länge sedan jag skrev. Befinner mig just nu på båten igen för de sista veckornas rep inför premiären den 28de. Det har varit…svårt.

Showen kommer bli mycket bra. Det är kul. Det är kul att det satsas på och verkligen finslipas. Känns skönt att saker är genomtänkta och inte lämnas åt slumpen.

Men tyvärr är jag inte rätt castad för denna show….

Jag visste redan från början att låtarna var höga, kanske för höga för mig. Nu har det visat sig att jag hade rätt. Det låter verkligen riktigt bra om de andra. Håvard som gör min roll motsatt mig seglar lätt igenom alla de låtar vi fått. Men efter mitt genomdrag blev det krismöte. Vår regissör vill inte släppa upp mig på scenen om jag inte fixar låtarna och det kan jag förstå. Jag ställer mig inte där när det låter som det gör…

Men det ÄR för högt för mig!

Jag är ingen dålig sångare och jag är inte omusikalisk, inte heller är jag speciellt korkad men det känns som att folk ser mig som talanglös och dålig. Även om jag vet att det inte handlar om talang utan om tonarter. Hade ett möte med våran regissör i över en timme där han berättade sina synpunkter. Han lugnade mig med att han inte anklagade mig för något utan snarare de personer som satt mig på dessa låtar. ”You are the wrong cast for these songs but NOT for this show!!” Skönt att höra….

Men man undrar ju varför jag skall slita med problem som en sångare med 15 års erfarenhet inte skall behöva ha. Ingenting funkar naturligt längre och jag kan inte förstå varför!?! Har jag på ren mental väg byggt upp ogenomträngliga murar? Hur ser mina nästa 10 år ut? Är detta mitt sista jobb? Kan jag rädda det som räddas kan och kommer det i sådanafall vara tillräckligt för att kunna och vilja försörja mig?

När växer jag upp?