JesperJee

Irritationsmoment!!

Kategori: Allmänt

Vissa dagar  har jag verkligen riktigt kort stubin. Jag kan tända till på ingenting och störa mig på minsta lilla grej. Det är i de lägena jag borde stanna upp och tänka efter lite. Livet är för kort för att hetsa upp sig för småsaker. Visst kan man ha bråttom ibland och det ÄR tråkigt att stå i regnet och vänta på bussen. Men åandrasidan får man mer syre än man skulle fått om bussen varit i tid. I brist på annat att skriva om tänkte jag lista saker jag VERKLIGEN stör mig på som jag inte anser är småsaker. Here goes…

 

1, Köer till flygplans/buss/tåg toaletter. 

Varför tycks det alltid vara så, att de som behöver använda toaletten när de är ute och reser, alltid måste upphålla sig därinne i mer än 10 minuter?? Är det för att de själva fick vänta på någon idiot och nu känner nån slags frid därinne? I stil kanske med: ”-Ah….det var så jobbigt att stå i kö med full blåsa och även om jag nu tömt den på max 1 minut så bara måste jag sitta kvar här och reflektera över denna nya sensation utav att vara pressure-free!”  Eller har de arbetat upp en sån ilska av all denna väntan att de bara på ren djävulskap vill utsätta andra för denna oförrätt , tvinga sin egen misär på alla efterkommande?? ”-Ni skall fan få vänta era jävla förlorare, jag skall bida min tid på denna urindoftande porslinstron!! Hoppa! Jag SA HOPPA!”

Vem i sitt sunda state of mind vill dröja kvar på en sunkig trång flygplanstoalett??? JAG har aldrig suttit eller stått längre än högst 1,5 min därinne. Det lockar mig inte att sitta kvar. Hemma har man åtminstone några tidningar upptravade i ett hörn så man har nåt att läsa. Men hur många gånger kan man egentligen se på No Smoking skylten innan den förlorar sin charm?? Nej allvarligt folket? Skit fort eller skit i´t!!

 

2, Folk som bestämmer sig att bara stanna mitt i en folkmassa på väg åt samma håll.

Oftast när man e ute och går på stan eller i tunnelbanan så är det alltid nån nöt som känner att han/hon måste stanna och tänka efter. Det spelar ingen roll att hundra människor blockerar gatan på bägge sidor eller till och med ännu bättre, skall passera genom dörröppningen till en butik eller dylikt.

Ni vet hur det funkar. Man har precis kommit upp i perfekt hastighet. Kroppen rör sig mjukt och smidigt av egen kraft. Man har perfekt lutning framåt och kan liksom köra på autopilot…..När någon framför en bara:  ”-Hm, HÄR känns som ett bra ställe att stanna till och fundera över nästa steg.!” De hejdar sig till komplett stopp, man får spänna hela kroppen för att inte plöja rakt in i denne någon framför en. Lyckas med detta precis  då personen framför återupptar sin promenad som om inget hänt, stoppar upp trafiken bakom…ond cirkel och plötsligt är man själv boven. Vad och hur tänker dessa människor?? Troligtvis tänker de inte alls…

 Detta fenomen finnes i olika skepnader. Äldre människor, turister, mammor med barnvagnar och tonårstjejer med mobil. Annat scenario är incheckningen på Arlanda när hela familjer skall ut och resa.

 

3, När människors första reaktion är att bli arg och sen vägrar släppa det!

 

A: Ja Hej jag skulle vilja byta denna tröja, det är hål i den!

B: Är det? Oj det var ju inte bra! Givetvis skall du få byta den! Kan jag få se på kvittot?

(HÄR bör situationen vara löst men då måste personen helt utan anledning mala vidare)

A: Det är ju oerhört dåligt att det är hål i tröjan! Trodde detta var en BRA affär!

B: Jo jag förstår det men det är många som provar kläder här och en olycka händer så lätt. Kan jag bara få se på kvittot så får du byta direkt eller du kanske vill ha pengarna tillbaka??

(Här sträcker expediten ut ytterligare en hand mot kunden och här borde situationen verkligen vara uppklarad. But nooo…)

A: JAG VILL INTE HA PENGAR JAG VILL BARA HA EN TRÖJA UTAN HÅL!! Det är ju oerhört dåligt att kvaliten skall vara så låg på era kläder!!

B: Men det är bara att byta då…

A: Jag gillar VERKLIGEN INTE ERAN TON!!! Som kund har jag rätt att reklamera en vara som är felaktig och då vill jag inte bemötas av  sån här oförskämdhet. Vad heter du? Jag vill veta ditt namn! Detta skall din chef minsann få höra!!

 

Suck! Hur orkar folk? Inom samma kategori lägger jag chefer eller andra personer av auktoritet som INTE är auktoritära! 

 

Ett exempel:

 

Jag jobbade som servitör ett tag och hade en kväll fått besked av mina gäster att de ville ha notan så fort kvällen var över för att de hade bråttom iväg. När jag stod vid kassaapparaten för att dra ut notan kom min chef och ställde sig bredvid mig. Utan att titta på mig sa han rakt ut:

”- Jaha du, och hur ser det ut på dina bord då tycker du?  Jag koncentrerar mig på notan och säger:

”- Jag vet inte riktigt. Mina gäster skall gå så de bad om notan.” Min chef säger, med en överlägsen suck.

”-Jaa alla dina kollegors gäster sitter vid rena bord men du kanske vill att dina skall sitta i skit du? 

Kokandes av ilska lämnar jag notan, går ut och dukar av mina bord till mina gästers högljudda protester. När jag är färdig lämnar jag notan och möts av sura miner och givetvis ingen dricks. Gästerna kanske hann med sin buss kanske inte men deras kväll fick hursomhelst ett trist slut. Senare konfronterar jag min chef och säger följande:

”-Du, nästa gång du skall säga åt mig, gör det på rätt sätt .” Chefen blänger på mig och hade säkert inte väntat sig detta. Han svarar:

”-Om DU hade gjort ditt jobb så hade jag INTE BEHÖVT säga åt dig!!

”-Nej det är sant men det var speciella omständigheter nu och jag var tvungen att göra det jag gjorde. Vill bara att du säger till mig på ett bättre sätt nästa gång!

”-Gör bara ditt jobb så behöver jag inte säga ifrån!!

”-Du hade all rätt att säga till mig MEN gör det på rätt sätt! När du är så dryg som du just  var så kommer jag fortfarande att göra som du säger men dessutom vara jävligt förbannad och det är bara onödigt!

Här gör han en ansats till att säga något, troligtvis mer av detsamma men jag vänder på klacken och går….

 

Det finns ingen anledning att söka efter gräl men det verkar alltid finnas folk som bara vägrar ge efter för sunt förnuft. De är DE som dör i förtid av brustna blodkärl och bitterhet.

 

3, Killar som ser homosexuella ut.

 

Jag förstår om jag möts av en viss irritation här, låt mig förklara…Jag har INGET emot homosexuella i allmänhet. Kärlek är kärlek men när killar går till extrema längder för att se ut som små oskyldiga 14-åriga flickor blir jag faktiskt vansinnig. NI….ÄR….KILLAR!! Inte ens små oskyldiga 14-åriga flickor är SÅ oskyldiga!!!

De plutar med munnen, himlar med ögonen, suger in kinderna, pratar som snobbiga östermalmskärringar!  Det finns ingen gen hos homosexuella som stödjer detta beteende, ingen speciell dialekt som krävs för att få vara gay så varför?? Vart kommer detta ifrån?

Det är inte heller så att en homosexuell man egentligen skulle vilja vara kvinna så varför bete sig som en? Varför klä sig som tjej när det enda de egentligen har gemensamt med det täcka könet är att ni faller för och tänder på killar? Jag har flera killkompisar som är gay men som även är män  i ordets alla avseenden. Sen skedar de med andra män så fort de får chansen men det är helt ok om ni frågar mig. Men gör er inte till for god sake!

 Det skall ju inte vara något man väljer själv enligt forskare och insatta, man föds som gay eller straight. Varför då iklä sig en roll på samma sätt som Gothrockare eller Fotbollskillar eller Punkare eller  Brats eller…..listan kan göras lång…Är det för att passa in? Och passa in var??

Om det nu inte är det sociala arvet som gör en Gay eller den musik man lyssnar på eller de filmer man ser. Varför då bete sig som en fjant?? Är du kille, VAR en kille….sen får du ligga med precis vem du vill!!

 

 

Här slutar första delen av irritationsmoment.

 

Dessa måsten???

Kategori: Allmänt

...måste man skriva en ny blogg varje dag?? Inte??  Hm...ok då....


Facefu.....book!!

Kategori: Allmänt

Shit så irriterande det är när man gjort sig beroende av något. För 12-13 år sen när man inte hade en mobiltelefon var man inte beroende av den. Då stämde man träff på stan eller köpte telefonkort och ringde från nån kiosk....eller collect-call som var det roligaste då man fick spela in ett meddelande till den som sen blev tvungen att betala...haha...pojkstreck när de var som bäst.

Men sen fick man mobil, alla fick en mobil....idag har folk i 8-årsåldern mobil verkar det som....och ens föräldrar försöker lära sig alla de nya förkortningarna för att spara plats i smset...De är så söta 50-talisterna. Och nu....till min stora förtret blir jag helt spattig om jag glömt mobilen hemma en dag...eller om batteriet börjar ta slut.
"- Gode gud! Hur skall folk kunna nå mig? Tänk om en lavin begraver mig och ingen vet vart de skall leta!! " Dessa tankar kan dyka upp mitt i sommaren och fortfarande kännas obehagligt relevanta. Allt vett har liksom lämnat en....Man e hooked on mobiltelefoni.

Sen kom internet. Minns när pappas dator på jobbet fick internet. Långsamt nät men det spelade föga roll då man kunde vänta i timmar på att få se det man sökte. Musik, Chat , humoristiska videos och all PORR inte att förglömma! Man var helt förtrollad av allt man kunde hitta online...och hade en småbarnsförälders tålamod med de sega uppkopplingarna.

Flera år senare. Här sitter jag nu på båten och försöker få kontakt med omvärlden via Facebook, den senaste flugan. ALLA har facebook eller "fejjan" som det kallas i folkmun. Ett ord som jag misstänker kommer väljas in  i svenska ordlistan inomkort...galet!! Men då...ett meddelande dyker upp på skärmen???

Ditt konto är inte tillgängligt just nu på grund av uppdateringar av webbplatsen. Det borde bli tillgängligt igen inom ett par timmar. Vi ber om ursäkt för detta.


SAAAAAATAN!! Känner hur jag börjar koka av ilska redan efter tredje inloggningsförsöket. Formulerar arga svador ifall jag skulle få de som sköter "Fejjan" face to face  ( Vitsigt va? ..Didn´t think so )  Det är fan min jävla rättighet att kunna lita på att min sida funkar som den skall och som konsument skall jag ha rätt att få någon form utav kompensation för detta och yada yada yada bla bla bla......


Stannar upp och tänker efter....Hur kan något så trivialt som en internetsida få en att gå i taket på det viset?  
Varför bryr jag mig??  När jag var yngre kunde jag sitta och leka med färgglatt presentpapper i timmar!?!  
Det är också nu jag inser att jag kommit fram till vad Armageddon kommer bestå i....Inte Kärnvapen och krig. Oh nej, vi kommer att bygga in oss i ett tekniskt hörn!!  Vår verklighet kommer implodera bland alla kablar och microchip. Våra nerver kommer tillslut inte att klara av när våra maskiner kan tänkas kollapsa och slås ut. Tanken på att uppkopplingen bryts mitt i ett samtal över nätet eller att strömmen på datan skulle ta slut mitt i ens bloggande skulle v


Född utan FotoGen?!

Kategori: Allmänt

Sådär ja då var bollen i rullning....FINALLY! Har i så många år velat dra igång ett eget jazzprojekt och nu ser det ut som att det äntligen är på gång! Medlemmarna är taggade och hungriga och idag var det fotodags. Foton till PR material och hemsida skulle plåtas och killarna var uppsvidade och redo....Men vart var foto genen???? I en liten replokal med 3% syre fördelade på 5 pers stod vi och försökte hitta det där "svåra" och "coola" som är Jazzmusic. Stämningen var hög och ingen av medlemmarna kunde hålla sig allvarlig särskilt länge....Stackars fotograf som var tvungen att stå ut med oss haha!!

Jag har nyfunnen respekt för alla modeller därute! Galet påfrestande att hitta rätt pose! 
"Stå si, vrid huvudet så....öppna ögonen, sträck nacken, dra in magen, passa foten nu! Tillbaka med huvudet!! Placera ena handen framför den andra....ÖPPNA ÖGONEN!! Andas inte....se in i kameran!! Knip ihop skinkorna så du kommer upp en aning men flytta dig inte....!" 
 Puuh! Sen när man tror man har fått den perfekta bilden ser man sin begynnande flint eller antydan till skelning och så måste man börja om igen!!! Jag önskar jag hade samma problem som min kollega DansMalin. Hon sa vid ett tillfälle:
 " -Alltså det här med att vara snygg och sexig på scen är inga problem men hur blir man FUL egentligen?!?!" 
Haha....ja den som ändå hade DET problemet!Se snäll ut Jesper! Du skrämmer barnen!


Anyway....det känns kul att vara igång med projektet. Blir bra och det skall bli såå skönt att sjunga de låtar jag själv väljer och den musik jag helst vill sjunga! Renande på ett sätt som jag saknat. Och bilderna? Ja lite photoshoppande senare blev det såhär. Enjoy!



Imorgon är det båten igen! Tjohoo....16 dagar på sjön och en flaska med rom. Sista rycket nu! Blir bra det! Skall packa vidare och diska lite. Klockan är 02.28. 
Sleep well 

Den som gräver en grop åt andra...

Kategori: Allmänt

...faller ofta själv....ja ni fattar. Igår när jag efter många om och men publicerade mitt första blogginlägg gjorde jag det stora misstaget att påstå att jag stavar bättre än den genomsnittlige bloggaren(!) Något som jag står fast vid då det är påväg utför med den svenska skolan OCH för den delen, den svenska ungdomen. Det verkar som att man gått tillbaka till att skriva som man pratar....fonetiskt dvs. 
Det kliar i mig när jag ser någon skriva "trotts" eller "värkligen"!! Men tydligen är det viktigare att folk (fålk?) läser vad man skriver och inte hur man skriver, ett fenomen som även märks bland våra stora dagstidningar numera. 

Anyway...Ville som det ego jag är oxå få feedback på min nystartade bloggkarriär och vände mig då till min gode vän MickePiano för en recension. Givetvis kunde han peka på en massa fel och brister även i mitt skrivande. Borde ha vetat bättre än att börja med MickePiano då hans hjärnkapacitet vida överstiger min och kan inte han slå en på fingrarna så kan ingen det. Men jag vet att kritiken var kärleksfull så jag bara rättar och går vidare....Man lär sig inget av att umgås med folk som kan mindre än en själv om man inte räknar med att lära sig av andras misstag....Vilket oftast är svårt. Försök bara se hur många gånger du gett en vän råd i kärlek bara för att själv trampa i exakt samma klaver bara månader senare...Det är lätt att veta vilken väg som bör vandras men svårt att vandra den själv...

Idag har jag som vanligt inte gjort mycket. Kom iväg till gymmet en timme innan de stängde och fick väl lite gjort ändå men inte tillräckligt för att jag skall känna mig helt nöjd. VET att jag borde röja i garderoben och att jag kommer känna mig otroligt tillfredställd efteråt...men det är ju sååå tråkigt!!

Undrar vem hon som stått i kassan på SATS de senaste dagarna är? Hon är söt....Fick mig att tänka på HENNE. Det är jobbigt när man har för mycket fritid med sigsjälv och tankarna vandrar....Blir oftast lite ensamt. Något borde stoppa en när man planerar att skicka ett sms i sådana situationer. Som ett slags idiot-lås motsvarande alkolåset fast till mobilen. Kanske skall man ta patent på det...ringa Japan och be nån fabrikör ta fram en produkt...Kanske en ide? Vad är klockan i Japan nu?...


Fick inget svar på mitt sms. Inte förvånande. Vi har ju inte den relationen längre.Det gör det bara värre att fortsätta smsa på "det" sättet...Kanske mitt sätt att säga "jag saknar dig" utan att bli för tung och allvarsam ...Det är dessa spel vi spelar som jag inte förstår. Jag KOMMER att sakna henne när hon åker....på ett sätt har hon ju redan åkt. Inget kommer att bli annorlunda efter hon lämnat Skandinavien än det redan är.
Allt detta till trots  är jag glad för hennes skull. Det kommer bli en fantastisk tid, en grym resa.Något som jag verkligen unnar henne.
 
Men om du läser detta: Kommer att sakna dig och tiden vi haft tilsammans...Du är speciell och du gav mig så mycket som jag saknat så länge och som jag verkligen behövde. Världens bästa timing samtidigt som det blev den värsta tänkbara. Men inget som jag nånsin kommer ångra...Du är fin och jag hoppas vi håller vår kontakt vid liv. Saknar dig...








Världens sista bloggare?!

Kategori: Allmänt

Så föll dett sista lövet till marken, den sista kulan avlossades och den sista bastiljen föll.....det var bara för mig att erkänna mig besegrad och ge upp....ge efter för trenden....Bli en "Blogger"!  
De som vet har försäkrat mig att övergången skall bli smidig och relativt smärtfri. 
"-Ge bara efter! Slappna av. Innan du vet ordet av är du en av oss!"  Deras ögon är stora, pupillerna vidgade när de med saliven skummande i mungiporna tornar upp sig kring mig...."En av ooooooooss!"  

Har aldrig varit bra i gängsammanhang, aldrig varit bra på lagsport utan gillar egentligen att hålla mig för migsjälv med mina funderingar. Hur skall detta gå?  Känner efter....känns det inte lite annorlunda redan nu? Hm....lite som jag kan tänka mig att Stureplansstekarna med sina kotlettfrisyrer och rosa skjortor känner sig när de står i grupp....en exakt replika av den till höger....som tegelstenar i en mur....Eller tonårstjejer med sina CanadianGoosejackor och bara blåfrusna ben....Och nu är jag snart en i mängden....En av Er Bloggare.

Det börjar svartna för ögonen...Snart är JAG borta. När Blogg-Jesper vaknar upp skall han fota sin frukost och beskriva den online för alla som vill läsa. Kanske duscha och blogga om det med. Kan hända att jag inte gör något annat än att ligga i soffan och se Scrubs eller FamilyGuy....kanske....men Du? Då skall jag skriva om det!  Folk Måste få veta!! 
Det enda problemet jag kan se är att jag stavar bättre än den genomsnittlige bloggaren.....Men det problemet kanske löser sig på sikt? 

Nu....en stickande känsla i kroppen....svartnar....en tunnel.....meningslös info.....Imorgon skall jag blogga.....Imorgon.....